Eko-odlarna skapar ”grön” integration och gemenskap i Södertälje

Adhim Mizban

Catharina Kallmert Intervjuar Adhim Mizban och Mikael Andersson om Eko-odlarna.

Eko-odlarna började redan 2012 då Adhim Mizban, startade en arbetsmarknadsutbildning i ekologisk odling i samverkan med Skillebyholm, ett biodynamiskt center i Järna. Tjugo elever fick under ett år lära sig odling från grunden och examensarbetet bestod i att planlägga en helt egen odling. 13 av eleverna klarade examen och blev certifierade ekologiska trädgårdsmästare. 7 stycken av eleverna bestämde sig för att starta upp ett arbetsintegrerat företag.

Första odlingssäsongen gick riktigt bra och till hösten visade skörden goda resultat. Adhim är agronom och en enorm inspiratör med ett stort engagemang. Han har sedan start funnits med som handledare och arbetsledare och till hjälp tillkom även Mikael Andersson

Mikael Andersson & Adhim Mizban

Till en början bedrevs verksamheten på mark tillhörande Skillebyholm då kommunen hade svårt att hitta mark men sedan 2015 har Södertälje kommun erbjudit 2 hektar mark. Den från början helt obearbetade marken har idag förvandlats till en plats som stoltserar flera växthus och odlade fält. Det finns även en grävd damm för bevattning samt flera byggnader på marken.

Varje dag kommer cirka 20 deltagare som har till syfte att arbetsträna eller rehabiliteras

Kooperativ verksamhet bygger på demokrati där deltagarna är involverade i verksamheten vilket skapar stort engagemang. Tillsammans hittar de lösningar på hur de ska utveckla verksamheten och visionen är att starta upp caféverksamhet, utöka antalet deltagare samt odlingarna. Eko-odlarna har flera externa kunder varav den största är Södertälje kommuns kostenhet som köper grönsaker till den kommunala verksamheten. Den lokala ICA handlaren är även stor kund samt att man säljer skörden på plats till privatpersoner som tittar förbi. Eko-odlarna utsågs i november 2016 till Årets kooperativ av Coompanion, Stockholms län. Enligt motiveringen gör odlarna det ”möjligt” för människor och natur att växa på ett hållbart sätt.

Det finns idag flera lyckade exempel på arbetsintegrerade sociala företag i vitt skilda branscher men vägen till en etablerad verksamhet är oftast lång och sällan okomplicerad. En framgångsfaktor för att lyckas är, förutom envisa och tålmodiga verksamhetsledare, lokala eldsjälar inom kommunal verksamhet som stöttar i processen. Att starta en verksamhet kräver oftast kapital, lokaler eller andra tillgångar vilket kooperatörerna sällan har och därmed är ett ekonomiskt stöd en förutsättning för att komma igång. Eko-odlarna har haft turen att flera tjänstemän haft ett personligt engagemang vilket har gjort etableringen möjlig.

När vi pratar kring hur kommunerna kan förenkla för etablering av liknande verksamheter så menar Mikael Andersson att det inom varje kommun bör finnas en plattform där frågor kring sociala och arbetsintegrerade företag behandlas. Sociala företag håller på och etablera sig inom många kommuner med goda resultat men det krävs etableringsstöd och ett fortsatt gott samarbete med kommunala aktörer för att en verksamhet ska kunna bli framgångsrik.

Den som har tankar och idéer kring att själv bedriva socialt företagande kan ta kontakt med Coompanion som är företagsrådgivare för alla som vill starta kooperativa företag. De finns på 25 platser i hela Sverige. 

Fakta om Eko-odlarna som kooperativt/socialt företag
Eko-odlarna bedrivs som de allra flesta arbetsintegrerade företag som ett kooperativ med verksamhetsform ekonomisk förening. Verksamheten har två huvudmål, att bedriva affärsverksamhet för att generera intäkter men även med syfte att ta emot deltagare som hänvisats från kommun, försäkringskassa eller arbetsförmedling, som behöver arbetsträna eller rehabiliteras. Alla deltagare arbetar utifrån sin egen förmåga och syftet är att förflytta deltagare närmar en plats i samhälle och arbetsliv. Eko-odlarna i Södertälje är ett exempel på ett väl fungerande arbetsintegrerat socialt företag, men vägen dit har varit krokig.