Mångfald allt viktigare i näringslivet

Minskad integration under 2020

Integrationsaktiviteterna i Sverige minskade under våren. Våra beräkningar  – utgår från dagligen sökta artiklar, nyheter, pressnyheter, bloggar – jämfört med 2019 – visar att aktiviteterna i samhället minskade med ca 40-procent under vintern och våren. 

Under september, oktober och delar av november ökade aktiviteterna åter och samtidigt ökar Covid-19 igen med nya tuffare restriktioner och med ökad arbetslöshet och försämrad integration.

Vi kan alla hjälpa till och stödja företag

Nu gäller det att planera och förbereda för nya satsningar under 2021 och att stödja företag i våra närområden. Allt för att minska konkurser och jobbförluster. Vi har nu en unik möjlighet att påverka näringslivet när det gäller integration och mångfaldsfrågor. Vi kan börja med att stötta branscher som ger jobb åt nyanlända – restauranger, hotell, närbutiker, servicetjänster och marknader. Glöm inte att handla i en invandrartät förort vilket är ett utmärkt sätt att stödja småföretagen och arbetsmarknaden i området. 

Mångfald blir allt viktigare i näringslivet

Inkludering och mångfald börjar ge effekt i näringslivet. Nu kommer uttalande om vikten av mångfald från finanseliten och vi ser att börskurser påverkas positivt av jämställdhet och mångfald. Företag i USA använder mångfald i sitt varumärkesbyggande och det ger effekt.

– Mångfaldsfrågan är fortsatt väldigt viktig. Det handlar om bredd av erfarenheter, bredd av kompetens – men också könsfördelning, säger  Johan Forsell, vd Investor. Detta uttalande är hämtat från en artikel i Dagens Industri den 1 oktober i år. Bolaget är nordens största investmentbolag, majoritetsägare i stora internationella kvalitetsbolag. Investor kallas ofta för ett “maktbolag” för familjen Wallenberg. Vi ser framemot valberedningarnas val i Investors alla bolag under 2021-2022.

  Bioartics börskurs 14-19 oktober

Bioarctic ett svenskt läkemedelsföretag vinner Allbrightpriset 2020. Gunilla Osswald, vd på bolaget tar stolt emot priset och börsen reagerar mycket positivt på detta den 16 oktober. Bioarctic arbetar med läkemedelsutveckling inom Alzheimers och Parkinsons sjukdomar. Börskursen har tredubblats sedan 2018. Ett mycket intressant framtidsbolag. Vi önskar lycka till!

Marketing and Content Officer Jill Gregory, Nascar

Nascar USA största racingcirkus jobbar aktivt med varumärkesbyggnad. Strategin är att aktivt arbeta med mångfald. Alla ska vara välkomna till Nascars tävlingar. För att nå dit valde de att och förbjuda sydstatsflaggan på alla tävlingar. Därmed når de nya motorintresserade målgrupper,  främst färgade amerikaner.  Arbetet genomförs i samarbete med Nascars racingstjärnor. Publiktillströmningen har ökat med drygt 30 procent. Ett tydligt tecken på att mångfald skapar lönsamhet. Läs mer om Nascars varumärkesbyggande

 

Yrkesroll med inriktning på mångfald och inkludering ökar kraftigt i Europa enligt Linkedins globala data 2020. Uppgången är hela 71 procent under 5 år. Vilket indikerar att mångfaldsarbetet börjar slå igenom hos företagen ute i Europa. Tyvärr har Linkedin inga data från Sverige. För Sverige ser vi att mångfaldsyrken ofta blir tillika-tjänster på HR-avdelningar och inte specifika tjänster som i Europa. Min tolkning är att vi tappar fokus i detta viktiga ämne. Läs mer om Global Linkedin data. 

Kommentera gärna om du har erfarenhet eller fakta om detta till info@integration.nu.

Brist på strategi – anledning till misslyckad integration

Västsvenska handelskammaren har kommit med en hyperintressant undersökning på temat: Varför är företagen i västra Sverige dåliga på integration? Svaret på frågan är främst bristen på strategier som gör att integrationen ofta blir kortsiktiga lösningar. Språket kommer som nummer två i viktighet och bristen på handledare är den tredje hindret mot effektiv integration i näringslivet. Ladda ner rapport

  • Brist på strategier (83%)
  • Språk (50%)
  • Företagen saknar resurser till handledning (20%)

Hans Makander

Att våga anställa

Entreprenören Catharina på Friendly Home med Asia och Mehdi

Att ha ett jobb är en av de viktigaste faktorerna för inkludering. Företagen som anställer nyanlända behöver bli många fler för att minska segregation och arbetslöshet. Vad innebär det för ett litet företag att anställa nyanlända? Vi gör ett besök i doftfabriken på Värmdö, en dynamisk arbetsplats som skapar tillväxt.

Jag stiger in på ”doftfabriken” ute i skärgården på Värmdö. Här är det hög stämning. Alla i lokalen tittar upp och hälsar mig välkommen när jag kommer in.

Idag är en speciell dag. Efter mycket jobb och slit har man blivit färdig med en jättesändning doftljus till en stor kund. Nu vankas det ledighet och det ska ”firas” med en gemensam sommarlunch som Asia har lagat. Det är ett recept från hemlandet Eritrea med kyckling och ris som smakar fantastiskt gott. Asia jobbade tidigare som radiopratare i sitt hemland och har också varit undersköterska i Sverige.

Catharina Kallmert driver Friendly Home som producerar vegetabiliska doftprodukter för jobbet och hemmet, en verksamhet som började i liten skala i garaget där hemma och som växt med drygt 300 procent sedan 2016. Hela familjen är engagerad i arbetet med dofterna. För att klara tillväxten anställer Catharina kontinuerligt personal.

– Vi driver verksamheten utifrån glädje och lust. Jag eftersträvar en dynamisk arbetsplats med individer med olika erfarenheter för att skapa tillväxt och utveckling. Vår slogan är handgjort med omsorg och för att lyckas med detta rekryterar vi människor utifrån dessa kriterier och värderingar, säger Catharina

Mehdi, 19 år från Iran, har varit i Sverige under drygt 3 år och läser på vuxengymnasiet. Han har tillfälligt uppehållstillstånd och vill försörja sig själv och inte leva på bidrag. Därför blev han överlycklig när han fick sommarjobbet på Friendly Home.

– Nu har jag jobbat ihop till min första lön i Sverige! Jag vill tjäna mina egna pengar och sköta mig själv och visa att jag är aktiv med utbildning och jobb, säger Mehdi och så vill jag skicka lite pengar till mamma i Iran.

Personalen som arbetar på Friendly Home har med sig erfarenheter från Iran, Rumänien, Sverige, Finland och Eritrea. De tillför kunskap inom hantverk, affärsverksamhet, restaurang, sjukvård och radioproduktion.

-Stämningen här på företaget är viktig, vi jobbar i sammansvetsade team och vi lär av varandra. För mig och min man har deras erfarenhet varit till stor nytta för verksamheten. Vi har själva ingen erfarenhet av att producera varor. Jag har jobbat hela livet med rekrytering och bemanning och min man har jobbat inom IT-sektorn, säger Catharina.

Fikastunderna på Friendly Home är viktiga inte minst med tanke på språket. Då diskuteras det livligt om jobbet men också om olika maträtter och man byter gärna recept med varandra. En favorit i diskussionerna är ”kulturkrockar” mellan det svenska och muslimska och det garvas hjärtligt åt missförstånd och språkförbistringar.

Avslutningsvis frågar jag Catharina om integrationen i Sverige idag.

-Det pratas mycket om att sociala företag är lösningen för en bättre inkludering. Min uppfattning är att det är alldeles för osäkert, det måste finnas en lönsam affär i grunden för att verksamheter ska bli långsiktiga. Ett av felen med integrationsarbetet i Sverige är projekt som är beroende av bidrag och som läggs ner efter ett halvår eller något år, säger Catharina

Fler företag behöver bli aktiva i integrationsarbetet

Efter besöket i doftfabriken och samtalen med Catharina och personalen blir det tydligt för mig att om vi ska lyckas med integrationen på arbetsmarknaden så måste fler företag anställa nyanlända och invandrare. För Catharina och Friendly Home har det bara varit fördelar och förhoppningsvis vill fler företag ta steget ut och anställa personer med invandrarbakgrund.

Digitala lösningar skapar bättre integration

Det kommer allt fler nya digitala lösningar som kommer att påverka och snabba upp integrationen. Effekten blir fler individuella lösningar såsom  utbildning och information  på de nyanländas egna språk. Utvecklingen kommer förhoppningsvis att innebära att kommuner, enskilda organisationer och arbetsförmedlingen inte själva behöver ”uppfinna nya lösningar”. Låt tech- och startup-företagen plocka fram nya tekniska lösningarna i samarbete med olika aktörer.  Ett intressant exempel på detta är ett forskningsprojekt som ska minska SFI-elevers inlärningstid med drygt 25 procent med ett nytt digitalt verktyg, ett samarbete mellan Hermods, KTH, Lingsoft och Vinnova.

Vad innebär de nya digitala verktygen?

Det är digitala Matteböcker på Arabiska, språkverktyg för nyanlända, jobbplattform för jobbmatchning och samhällsinformation på olika språk, svenskundervisning via dataspel, matapp för beställning av all värdens mat etc.

Marknadens mest avancerade digitallösning är nog Mobilearn som är en jobbplattform, som matchar nyanlända till jobb. Här finns också språkträning, samhällsinformation och dagsfärska nyheter på 6 språk.

Mattecentrum lanserar matte på arabiska  i samarbete med Teknikföretagen.

Sodexo och Lingio erbjuder digitala språkkurser för att underlätta nyanländas insteg i måltids- och städbranschen.

Arbetsförmedlingen har tagit fram jobskills.se, där den asylsökande kan skapa en kompetensprofil och få sitt cv automatiskt översatt till svenska för delning till arbetsgivare.

Utvecklingen går fort och nästa steg i utvecklingen är avancerade lösningar med VR och AR.

För ytterligare mer information

Västeråsmodellen gör succé

Västeråsmodellen presenterades i fredags på Mångfaldsdagen i Västerås.  IKEA, McDonalds och Arbetsförmedlingen berättade om projekten som skapar mångfald och integration utöver det vanliga och där samverkan och samarbete är viktigt för att lyckas.

Mångfaldsdagen* i Västerås gick av stapeln i fredags på ABB Meeting Point. Det är ett återkommande event med fokus på mångfald och integration.  

Västeråsmodellen är ett samarbete mellan arbetsgivare och Arbetsförmedlingen. IKEA och McDonalds presenterade sina erfarenheter från detta samarbete.

– Inte mindre än 80 procent av deltagarna fick jobb och hälften av dom blev arbetsledare, säger Mikael Sandlin, extern konsult inom McDonalds. Dessutom var det ingen personalomsättning under perioden, alla jobbar kvar på McDonalds. 

Vad är då framgångsfaktorerna med Västeråsmodellen? 

  1. Samarbete med total öppenhet och utan prestige
  2. En rekryteringsprocess i tre steg
  3. Viktigt att praktik och teori varvas
  4. Öppen och tydlig kommunikation 
  5. Rätt person på rätt plats (matchning)
  6. Skapa rätt förutsättningar
  7. Arbetsförmedlingens verktygslåda

För IKEA i Västerås har effekten varit att företaget tydligt speglar regionens befolkningsstruktur och att attraktiviteten ökat. IKEA visar på inkludering och samhällsengagemang.

– Vi har ökat kundnöjdheten, minskat kostnader, förbättrat effektiviteten och samtidigt stärkt det egna varumärket, säger Johan Westling, HR Business Partner, IKEA Västerås. Se video IKEA

Arbetsförmedlingen brukar få en del kritik men i det här fallet så får Nina From, projektledare från Arbetsförmedlingen i Västerås får lovord från både IKEA och McDonalds. Arbetsförmedlingens verktyg har varit en viktig förutsättning för projektets genomförande. Mer information om Arbetsförmedlingens verktyg

Vi från Integration.nu gratulerar till ett fantastiskt samarbete och ser fram emot en dokumentation av projektet så att succén kan överföras till fler orter och till nya branscher.

 

 *Mångfaldsdagen genomförs av Landstinget i Sörmland, Eskilstuna kommun,  Mälardalens Högskola, Västerås Stad och Region Västmanland tillsammans med ABB , Svenskt Näringsliv, Handelskammaren i Mälardalen, Länsstyrelsen i Västmanland och Arbetsförmedlingen.

Stödjer nyanlända kvinnor att starta eget

Reportage av Catharina Kallmert

Sisters in Business stödjer nyanlända kvinnor att starta eget

För ett par år sedan var jag på en workshop-dag riktat mot kvinnliga företagare med utländsk bakgrund. Jag fick uppleva en dag full med kraft, vision och kreativa idéer från kvinnor från hela världen och minnena från denna dag hänger med mig ännu idag. Därför var det extra roligt när jag fick tips om Sisters in business, en organisation som stöttar kvinnor, med utländsk bakgrund, att komma närmare sin egen dröm – ett eget företag. Jag har haft ett inspirerande samtal med Jabou Foon, som berättat mer om verksamheten. Jabou är verksamhetsansvarig tillsammans med organisationens grundare, Annika Löfgren.

Idéen med Sisters in Business kommer från behov att ge stöd till nyanlända som inte vill försörja sig med ett traditionellt jobb då de kanske varit egna företagare i sina hemländer. Förutsättningarna för att etablera en egen verksamhet i Sverige kan ofta vara begränsat på grund avsaknad av den kompetensplattform som etablerade svenskar har. Det kan handla om nätverk, förståelse för lagar och regler, insikt i myndighetsvärlden, vokabulär som används i företagarvärlden, samt något så enkelt som mod och självkänsla. Det är helt enkelt ett glapp innan de etablerade starta-eget-organisationerna kan ta vid och börja jobba med en affärsidé.

Specialanpassad affärsskola

Sisters in business erbjuder kvinnor en affärsskola i workshop format och deltagarna arbetar tillsammans genom ett antal moduler i olika ämnen. Detta kombineras med teoretiska seminarier som hålls av organisationens partners som kan vara revisionsbyråer, företag som arbetar med marknadsföring eller liknande. Dessutom erbjuds varje deltagare individuell coachning.

Programmet pågår under tre månader och deltagarna arbetar sig igenom totalt åtta moduler. Idag har 130 deltagare gått igenom programmet och mätningar visar att 24 procent har registrerade företag efter utbildningen. Dock är den positiva siffran egentligen högre då flera av medlemmarna har påbörjat andra yrkesvägar i livet så som studier eller har blivit anställda hos en arbetsgivare.

Utbildning av idécoacher

Verksamheten är under ständig utveckling och just nu utbildas sju idécoacher som kommer att stötta framtida deltagare. Detta för att lösgöra tid för Jabou och Annika så att de kan fortsätta att utveckla verksamheten. Planer finns bland annat att erbjuda kompletterande tjänster mot näringslivet som ett sätt att utveckla verksamheten framåt.

Under samtalet med Jabou känns det tydligt att verksamheten bedrivs strukturerat och med tydlig målfokusering med hög ambition och engagemang. Sisters in Business har ett genuint engagemang i varje individ vilket naturligtvis stärker deltagarnas självkänsla och därmed förmåga att leda sig själv vidare i sin egen process. Läs mer om både verksamheten och erbjudande på www.sistersinbusiness.se

Fadi – integrations och mångfaldsguru

Intervju och reportage: Hans Makander

 
Fadi Barakat vet hur det är att inte få jobb trots masterexamen och såväl goda kvalifikationer som erfarenhet. Han valdes ständigt bort i urvalsprocesser, ibland med det goda rådet ”Du borde byta namn”.  Idag jobbar han med utveckling av integrationsfrågor i Malmö stad. För Integration.nu berättar Fadi om sin syn på hur Sverige kan bli bättre på integration.
Fadi är libanes, född i Abu Dhabi men har bott i Sverige större delen av sitt liv. Han talar flytande svenska och malmöitiska.
– Jag växte upp i Malmö lyckligt omedveten om arbetslivets tuffa förutsättningar för oss ”icke svenskar”. Men efter min masterexamen i biomedicin började jag söka jobb. Jag sållades alltid bort tidigt i processen, blev inte ens kallad på intervjuer
Då fortsatte Fadi och läste in ytterligare en masterutbildning. Men trots dubbla masterexamen lyste jobberbjudandena med sin frånvaro.
– Jag förstod aldrig varför, inte förrän en rekryterare sa åt mig att jag borde byta namn.
Fadi fick sin första riktiga heltidsanställning som konsult på Manpower. Kunderna älskade honom då han löste problem som tekniska konsulter inte lyckats med. Han blev snabbt befordrad och hade de sista åren en delad roll som Konsultchef och CSR-ansvarig på Manpower i Malmö. Med ansvar för drygt 100 bemanningskonsulter var Fadi samtidigt ute och höll föredrag om integrationsfrågor.
– Jag tror det fanns ett uppdämt behov att tala om detta. Att lägga alla korten på bordet för att därefter jobba fram fungerande, långsiktiga lösningar.
Kenny Arkliden på Manpower som ”vågade” anställa Fadi, berättar vad han betytt för företaget.
– Fadis anställning på Manpower sammanföll med flyktingvågen. Det blev en akut fråga att skapa integration och få nyanlända i jobb. Han hade kontakterna till duktiga kandidater samtidigt som han skapade nya affärskontakter och samarbetsformer.
Idag jobbar Fadi på Näringslivskontoret i Malmö stad med näringslivsutveckling. Just nu driver han ”Highway to business” ett projekt för att få nyanlända att starta företag. Projektet drivs tillsammans med Arbetsförmedlingen, Almi och Tillväxt Malmö. 300 personer kommer att få möjlighet att delta och 40 personer kommer att få utveckla sina idéer. Målet att det ska mynna ut i 15 livskraftiga företag.
Projektet har också ett annat långsiktigt mål och det är att skapa en bättre samverkan mellan myndigheter och näringsliv. Malmö stad ska, som en viktig del av integrationen, bli en hub för nya företag och innovationer.
Fadi kommer också att jobba internationellt framöver. Han har blivit inbjuden till Hamburg i höst för att delta i integrationsseminarium inom ramen för ett projekt som vill utveckla nya vägar för att snabbare lös integrationsproblem. Tyskland har utsett två viktiga samarbetsstäder, Malmö och Toronto.
Hur löser vi den akuta integrationen av nyanlända?
– Ska vi klara av utmaningarna som vi står inför krävs attitydförändringar, vi måste våga se till kompetensen och våga satsa på annorlunda kunskap och erfarenhet. Vi måste bli bättre på mångfald. Det gäller både privata och offentliga miljöer. Vi måste skapa mångfald inom alla positioner i samhället, det räcker inte endast med ”low skilled jobs” utan hållbar integration kommer endast att ske när samhället och dess struktur genomsyras av mångfald inom alla sfärer, säger Fadi på klingande malmöitiska.
Läs mer om Fadi Barakat
Kompetensbaserad rekrytering – Manpower
”Jag vill ge tillbaka” –  Sydsvenskan
Mitt namn är Fadi Barakat – Faktum
 

Gastronaut – världens mat till ditt matbord

Catharina Kallmert Intervjuar Aksis Palamaidis en av 5 grundare av Gastronaut

Äntligen har du möjlighet att via en app beställa hemlagad internationell mat och få den levererad av kocken själv! Bakom denna lysande idé står start-up företaget Gastronaut som grundades av Akis Palamidis, Shu Wei, Kai Xie, Jinlin Li och Weiping Ding. Akis kom själv till Sverige för 8 år sedan efter att ha vuxit upp i Grekland men därefter arbetet på olika platser i världen, bland annat USA. Shu kom hit för att arbeta som Global Category Manager på Ericsson.

”Jante-lagen är faktiskt en fördel.  De flesta talar om Jantelagen som negativ”

Akis berättar att det är allmänt känt att Stockholm är under lupp ute i världen. Staden lockar många duktiga arbetstagare då det finns så många intressanta start-up bolag här. Akis har sin egen teori varför vi lyckas så bra och tror helt enkelt på att företagen här är duktiga på metodik och processer.

”Sverige är helt enkelt ett ”team-playing-country”

Vi sätter mål och vision, vi skapar struktur och aktiviteter och vi jobbar med att följa upp. I andra länder uppfattas detta som byråkrati men här får vi det att fungera mycket bra. Dessutom tror han att vår omtalade ”Jante-lag” faktiskt är en fördel.  De flesta talar om Jantelagen som negativ, man Akis menar att den får oss att arbeta tillsammans istället för individuellt. Vi skapar framgångsrika team som arbetar målstyrt.  Sverige är helt enkelt ett ”team-playing-country”. Jag blir glad i hjärtat när jag hör detta och jag tror faktiskt Akis har rätt.

”Idag består Gastronaut av 250 hemmakockar”

Historien med Gastronaut började när Shu som har sitt ursprung från Kina tröttat på att inte ha möjlighet att gå ut på restaurang tillsammans med släkt och vänner och äta äkta traditionsenlig kinesiskt mat. När han började prata med vänner och bekanta visade det sig att hans nätverk av vänner från hela världen kände likadant! De hade upptäckt ett behov på marknaden och som utbildade tekniker byggde de ett första utkast av en app för att testa sin affärsidé. Idag 3 år senare består Gastronaut av 250 hemmakockar. Gastronaut som företag erbjuder en plattform där kockarna fotar sina hemkokta rätter och lägger ut dem på marknaden. Kunderna har på så sätt en internationell meny som de kan välja och vraka ur. Kock och hungrig kund möter därefter upp varandra efter en förutbestämd tid och plats.

Gastronaut som bolag erbjuder hemmakockarna start-up hjälp i klassrumsmiljö där de får lära sig livsmedelshygien, lagar och regler, marknadsförings- och fototips. De tar hand om administration och kontakter med myndigheter så att kockarna får ägna sig åt det som de är allra bäst på, att laga god mat. Akis berättar att visa nationalrätter av tradition inte ens finns att köpa på restauranger i hemlandet. Det är helt enkelt rätter som man av tradition endast tillagar hemma. Därmed finns det stora möjligheter till kulinariska resor för alla matälskare. Tänk även på vad snabbt man ofta tröttnar på lunchmaten som finns i kvarteret runt arbetsplatsen. Har man tur finns det utbud av sushi, hamburgare, matiga smörgåsar och kanske en restaurang med svensk husmanskost.

Med Gastronauts app kan du och dina kollegor till dagen innan beställa vad du vill till lunch och sedan få det levererat vid lunchtid dagen efter. Är inte detta ett sätt att få guldkant på vardagen?

Gastronaut en del av delningsekonomin

Hela affärsidén bygger på, liksom AirBnB och Uber på delningsekonomi. På affärsspråk talar man om affärsverksamhet peer-to-peer. Idag verkar man endast i Stockholmsområdet men planen är tillväxt och att utöka verksamheten till hela Sverige och utomlands. Kockarna har visat uppskattning för det stöd de har från Gastronaut som får sina intäkter från en mindre provision som de får från varje transaktion. De har berättat att de uppskattar att ha en tillhörighet i ett nätverk och att de hittar nya vänner i nätverket, både bland andra kockar men även hos sina kunder. På så sätt skapas stolthet och engagemang i bolaget vilket gynnar affärer för alla inblandade.

Gynnar integrationen i Sverige

Så till den stora frågan, vad gör Gastronaut mer än mättar magar? Gynnar verkligen denna affärsidé integrationen i Sverige? Akis berättar sakligt att integration handlar i grunden om möten mellan människor. Att upptäcka varandras kulturer, att hitta tillfällen att naturligt mötas och på så sätt skapa relationer på ett naturligt sätt. Världen har redan kommit till Sverige, det är ett faktum. Och vi kan berika våra liv genom att närma oss varandra, immigranter och svenskfödda. Man behöver inte vara bästa vänner från början, men genom steg för steg, lager på lager, så förenas människor och mat är något som alla har gemensamt. I maträtter finns olika kulturer, olika smaker, olika ingredienser. En måltid är ett perfekt kit för integration.

Akis ser även en annan aspekt där Gastronaut gynnar integration. Många hemma-kockar bor i ytterområden tillsammans med landsmän och andra invandrare. Vissa rör sig inte så långt utanför sina hemkvarter och genom att det ingår att leverera maten till olika platser i Stockholm får de en bättre bild av Stockholm och ser helt nya platser. Vi vet alla att det krävs nya referensramar, andra beteenden och nya sätt att tänka för att skapa en förändring. På detta sätt kan hemma-kockarna få nya idéer och drömmar genom att komma in i nya sammanhang. Gastronaut skapar helt enkelt en rörelse som sätter igång individers sätt att tänka på olika sätt.

Gastronaut kommer att finnas på ”Smaka på Stockholm” i Kungsträdgården den 1 – 6 Juni. Passa på att titta förbi och smaka på mängder av god mat från olika kulturer.

Dessutom kommer fotograf Jenny Hammar att göra en fotoutställning tillsammans med Fotografiska och Gastronaut en fotoutställning på Smaka på Stockholm där hon kommer att presentera personporträtt på några av hemmakockarna. Håll utkik efter detta.

Följ oss på integration.nu, där hittar du ca 150 fantastiska nyheter om  integrationsinsatser, uppdateras dagligen.

Är du nyfiken på de senaste 20 bästa integrationsinsatserna? Klicka här

Skapade nätverk – 100 nyanlända har fått personligt mottagande

Catharina Kallmert Intervjuar
Ebba Hagander Mir, medgrundare till nätverket Välkommen till Värmdö

En söndagseftermiddag träffas Ebba Hagander Mir och jag för ett samtal kring civilsamhällets samhällsengagemang, ledarskap i ideella verksamheter och andra tankar kring hur inkludering i samhället ska ske. Ebba blev, som så många andra, engagerad i flyktingfrågan under hösten 2015 när flyktingströmmen var som störst i Sverige. Via Facebook söktes volontärer som behövdes för att skjutsa nyanlända familjer från till exempel tågstationer till transitboenden och vidare till flyktingförläggningar. Organisationen var ofta tämligen ostrukturerad och volontärerna gjorde så gott de kunde för att hjälpa till. Ebba började istället engagera sig lokalt i sin egen kommun Värmdö och upptäckte att Värmdöborna var generösa och hade ett stort engagemang. Efter att hon annonserat via Facebook efter 30 skridskor låg det snabbt 24 par på Ebbas trappa.

100 personer har fått hjälp med installation i sin nya bostad med hjälp av engagerade volontärer från nätverket ”Välkommen till Värmdö”

En annons från Värmdö kommun där de sökte volontärhjälp för att samla in kläder, ledde till ett möte på kommunen där hon träffade ytterligare en volontär, Ann Aldeheim. De blev överraskande tillfrågade om dom kunde hjälpa till att ta emot en familj på tio personer som skulle anlända till Värmdö kommun under Trettonhelgen. Familjen var en av de första som hänvisats till Värmdö kommun när de i integrationsprocessen var dags att flytta till eget boende och övergå till kommunernas ansvar istället för Migrationsverket. Värmdö kommun hade arrangerat boende men hade inte resurser att inreda med möbler och allt annat som en åtta barns familj kan tänkas behöva i en första bostad. Trots knappt om tid och mitt i julhelgen arrangerade Ebba och Ann insamling sängar, sängkläder, soffor, mattor, matbord och stolar, husgeråd, lampor med mera. Familjen fick även hjälp att transportera packning och sig själva till sitt nya boende och blev personligen installerade. På tre dagar var allt klart och kommunen kom med en ny förfrågan om de kunde få hjälp till med fyra nya familjer. Sedan dess har det rullat på och idag har över 100 personer fått ett personligt mottagande och stöttning att installera sig i sin nya bostad på Värmdö och detta med hjälp av många engagerade volontärer som agerar under nätverket Välkommen till Värmdö.

Nätverket består av 1314 personer, både nyanlända och volontärer och målet är att alla nyanlända ska bli personligt mottagna

Huvudsyftet med nätverket är att alla familjer som anländer till Värmdö ska bli personligt mottagna och få möjlighet att själva gå med i nätverket. På detta sätt får de snabbt vänner och kontakter med andra, både nyanlända och sedan länge etablerade Värmdöbor, något som är en nödvändighet för att kunna etableras i ett nytt samhälle. Den positiva överraskningen som många volontärer har fått erfara är de nya vänner som volontärerna själva har fått bland de nyanlända. Man skiljer inte på de som hjälper och de som blir hjälpa, utan alla medlemmar i nätverket är inkluderade som de individer som de är och alla bidrar utifrån sina egna förutsättningar som till exempel: tid, kompetens, saker, pengar eller eget nätverk. Nätverket består vid dags datum av 1314 personer, både nyanlända och volontärer.

Arbetet styrs utifrån värderingarna: inkludering och mänskliga rättigheter

Ebba och Anna har haft som ambition att arbeta utifrån en strategi som styrs utifrån värderingarna inkludering samt mänskliga rättigheter. I och med den positiva inställningen till medlemmarnas egna idéer så har gruppen blivit stark och aktiviteterna har genomförts helt utifrån motivation och lust. Det har genomförts gratis-loppisar samt cykel-fixar-dagar, aktiviteter för att skapa en trevlig utomhusmiljö samt odling i pallkragar. De har besökt museum och badhall och rätt och slätt umgåtts över en kopp kaffe för en trevlig pratstund. Gruppen har hjälpt till vid myndighetskontakter, till exempel följt med till Arbetsförmedlingen och Försäkringskassan. Nyanlända barn har fått hjälp att hitta fritidsaktiviteter och flera nyanlända har fått hjälp att hitta jobb.

Behov av utökat samarbete med Värmdö kommun

Ebba är själv stolt över den positiva anda som gruppen har. Många som arbetat ideellt har erfarit att det är svårt att arbeta utan formellt ledarskap då det ofta snabbt skapas informella ledare och ibland en rivalitet och därmed inte en så positiv stämning. Detta är ibland en trist baksida i allt ideellt arbete som ofta saknar struktur och ledarskap. Kanske är det tidigare mindre bra erfarenheter av volontärerfarenheter som gjort att denna grupp fungerar så bra som den gör. Trots att Ebba själv är mycket blygsam över sin egen påverkan så är jag övertygad över att hennes ledarskap har haft en stor del av framgången. Ebba berättar själv att hon aktivt motarbetar negativa tankar och fokuserar på allt positivt, även om hon själv, som så många andra, är besviken på lagar och regler som snarare stjälper än hjälper individers möjligheter till integration. Det är viktigt att behålla den positiva energin, det är denna som ger gruppen den kraft som den behöver för att hålla engagemanget och motivationen igång. Ebbas tankar kring gruppens framtid handlar om ett utökat samarbete med Värmdö kommun. Gruppen skulle önska en gemensam lokal där de kan samlas för inomhusaktiviteter och en egen bil för att transportera möbler och dylikt. De önskar även en arvoderad deltidsanställd projektledare. Idag hålls alla planeringsmöten hemma hos varandra och även om det är trevligt och bra för den personliga relationen är det på lång sikt inte hållbart.

Dialog med kommunen pågår kring hur samarbetet ska fungera fortsättningsvis samt hur delar av verksamheten ska finansieras. Gruppen är dessutom uppvaktad från andra kommuner och organisationer – som vill ta del av erfarenheter. De samverkar även med andra organisationer så som församlingar, Inlöparna, ö-teatern, Naturskyddsföreningen, Värmdö Föräldraförening m.fl. Välkommen till Värmdö kommer att finnas representerade på Almedalsveckan och kommer att hålla ett eget seminarium.

Ebba har sedan intervjun gjordes fått  ”Årets utmärkelse för social insats” av Värmdö kommun.

Följ oss på integration.nu, där hittar du ca 150 nyheter om fantastiska integrationsinsatser, uppdateras dagligen.

Är du nyfiken på de senaste 20 bästa integrationsinsatserna? Klicka här