Kategori: Okategoriserade

Integrationen har gått i stå under pandemin och arbetslösheten har slagit extra hårt mot utrikesfödda. Nu krävs det ett större engagemang för att få igång ett effektivt integrationsarbete. Vi på Integration.nu har tagit fram 10 tips med aktiviteter som civilsamhället – du och jag – kan göra för att påverka integrationen på ett positivt sätt.

Sverige har 9,1 procent arbetslöshet (april 2021), en av de högsta i EU och värst är det för utrikes födda. Under 2020 var 5,1 procent av svenskfödda och 18,8 procent av utrikesfödda arbetslösa och tyvärr så är nog skillnaden större nu pga pandemin. Det blir bara sämre förutsättningar för utrikesfödda att komma in på arbetsmarknaden och därför måste vi mobilisera alla krafter.

Man kan som enskild person göra insatser för en bättre och effektivare integration.

I Kanada drivs integrationen till en betydande del av civilsamhället. Det är en medveten strategi för att få till en effektivare integration genom att fler engagerar sig, det kallas private sponsorship. Samhället behöver inte stå för allt. Civilsamhället tar både ett socialt och ekonomiskt ansvar reglerat enligt Emigration Act från 1978. Vi kan också försöka mobilisera civilsamhället för att stödja och hjälpa till i denna strävan att underlätta integration och inkludering.

10 tips – hur kan vi som individer stödja integrationen på bästa sätt

Integration.nu har tagit fram en 10 punkters tips-lista på vad man som enskild privatperson kan göra för att stödja en effektivare integration. En lista som civilsamhället – du och jag – kan bidra med. Välj ut en eller flera punkter som ligger dig nära om hjärtat.

1. Stötta näringslivet i förorten – åk dit regelbundet och shoppa i butikerna. Många affärsidkare har det tufft och de behöver fler betalande kunder för att överleva och expandera. Handla i orten, det ger jobb och självförtroende och det uppskattas! Besök Yalla Trappan i Rosengård som erbjuder restaurang, café, syatelje, lokalvård och konferensservice.

2. Handla prylar och tjänster från nysvenskar och utrikesfödda. Allt från att åka taxi, besöka restauranger och mataffärer. Identifiera verksamheter som drivs av nysvenskar såsom Nordic Rice. Under 2021 lanseras ett eget varumärke ”Risfabriken”. Snart hittar du det i din butik. Ett annat intressant livsmedelsföretag är Rutasoka Coffee. – Genom att köpa kaffet stöttar du bönderna i Kongo. Kaffet finns att köpa i City Gross, Mathem.se, och Matsmart och det går också att prenumerera på kaffet. Gå in på https://rutasoka.se och beställ.

3. Investera i nyanländas startups. Det finns många intressanta bolag som du kan vara med och följa som aktieägare. Risfabriken är ett sådant exempel, de står inför en börsnotering inom en snar framtid. BLING – The suburb start-up movement matchar entreprenörer i förorten med investerare genom sitt nätverk av entreprenörer, coacher, experter och mentorer. Nu samarbetar Bling också med Breakit, vilket inneburit att man lyckats få riktigt tunga investerare att förstå att ”orten” har entreprenörer med intressanta affärsideer som är värda att satsa på. Spana in framtidens entreprenörs-stjärnor .

4. Påverka din arbetsgivare att anställa eller erbjuda praktik till utrikesfödda och där personalen kan hjälpa till som mentorer. Prata med dina kollegor, närmaste chef och med ledningen. Det är hög tid att börja arbeta med inkludering och mångfald på riktigt. Var med och påverka den utvecklingen. Enligt Tillväxtverket är tillväxtviljan högst i företag som leds av unga personer med utländsk bakgrund. Kontakta arbetsförmedlingen eller företag som är specialister på matchning av nyanlända exempelvis Manpower Matchning, Lernia, Jobbentren, Multimind, TNG

5. Bli mentor och hjälp till och skapa de viktiga nätverken. Mentor Sverige matchar frivilliga mentorer och nyanlända adepter som vill få kontakt och skapa nätverk. Det är både kul och lärorikt att arbeta som mentor. Du får vänner för livet! Andra organisationer som jobbar med mentorprogram är Mittliv.com, Nya Kompisbyrån.

6. Bli kompis med någon som är nyanländ. Ta kontakt med din kommun eller kontakta exempelvis Kompis Sverige som är en kompisförmedling som skapar möten mellan etablerade och nya svenskar. Är du duktig i matte kan du du bli mattekompis på Mattecentrum som ger gratis läxhjälp i matte till barn och unga i hela landet för att öka intresset och höja kunskapsnivån i ämnet.

7. Bli volontär. Kontakta din kommunen du kan tex fika med en nyanländ, träna svenska ord och uttryck eller ge tips på kontakter att nätverka med. Du kan bli god man och bli medlem i organisationer som stöttar integration och inkludering. Exempelvis Röda Korset, Svenska kyrkan, eller Volontärbyrån.

8. Starta ett socialt företag eller ett kooperativ och jobba fram affärsideer med likasinnade. Ta hjälp av Coompanion som främjar entreprenörskap och som värnar om social, ekonomisk och miljömässig hållbarhet.

9. Supporta sport och idrott: Stöd de klubbar som du har kontakt med genom eget engagemang eller i en idrottsklubb där dina barn och barnbarn är aktiva. De flesta idrottsklubbarna har brist på ledare och personal och nya volontärer uppskattas alltid.

10. Hyr ut boende till en nyanländ om du har den möjligheten. Det är stor brist på boende för nyanlända. – Hjälp en ensamkommande. Det gynnar alla, du får en extra inkomst och den nyanlände får ett bättre och tryggare boende. Kontakta din kommun.

Glöm inte att vi som är vuxna har ett extra ansvar att påverka vår omgivning, kanske speciellt våra barn och barnbarn om värdet av inkludering av nyanlända och vikten av att visa respekt för deras situation och att aktivt söka kontakt och att vara välkomnande.

*Kom gärna med förslag på bra företag som vi kan rekommendera som startas av nyanlända och nysvenskar, så gör vi en lista!

Vi som arbetar med integration, mångfald och inkludering ser att företag och organisationer generellt kommunicerar alldeles för sparsamt och kortsiktigt. Visst finns det företag och organisationer som är enormt duktiga att kommunicera, se exempel. Flertalet av företagen i Sverige är inte aktiva i integrationsarbetet. Här finns en stor potential att utveckla.

Ska vi lyckas med integrationen av nyanlända krävs det större uppslutning från företagen där jobben finns men också ett mer omfattande stöd från kommuner och arbetsförmedling. Det ska vara enkelt att anställa eller erbjuda praktik inkl SFI med minimal byråkrati.

Det finns en stor potential om vi kan mobilisera fler företag att aktivt engagera sig i integrationsfrågorna

Genom att kommunicera mer om lyckade integrationslösningar skapar vi stolthet på företagen och starkare varumärken. Det ger också incitament för andra organisationer att engagera sig.

Att kommunicera om lyckade integrationssatsningar är avgörande för nyanländas acceptans i samhället 

Många tror att integrationen är helt misslyckad men vi ser att det genomförs mycket bra insatser över hela riket i kommuner, på företag, i idrottsklubbar och på kulturinstitutioner.

Integration.nu vill sprida de goda idéerna som skapar intresse och inspiration för andra. Tyvärr är det många som hellre vill diskutera misslyckanden och hitta fel inom detta ”brännheta område”. Det behövs mer fakta och effektivare kommunikation utan att politisera. 

Vi ser att våra ”spår” med fokus för nyanlända kvinnor och barn uppmärksammas och uppskattas och hur kommunikationen om digitaliseringen underlättar och stödjer integrationen i samhället. 

Företag som ser nyanlända som en resurs blir ofta rikt belönade med ny kompetens, annorlunda idéer och insikter som också i vissa fall ger tillgång till nya marknader och skapar nya affärsidéer.

Ju fler som gör PR för sina insatser desto fler företag kommer att bli  intresserade att delta

Låt oss nu agera kraftfullt och kommunicera mer om alla lyckade aktiviteter och satsningar så vi kan få fler företag och organisationer att haka på.

Catharina Kallmert reflekterar över möten om integration i Almedalen 2017

Våra hjärnor spelar oss ett spratt

Afghanistan och Aleppo är inte särskilt schyssta varumärken! Detta säger Magnus Berg, integrationsansvarig på Ledarna på sitt seminarium kring integration i Almedalen. Ord som förknippas med flykting smäller helt enkelt inte så högt i våra öron. Men det är här våra hjärnor spelar oss ett spratt. Vi måste sudda ut den negativa bilden av våra nykomna svenskar och istället ställa om vår hjärna och se dem som tillgångar.

Ökade privata initiativ: Sodexo anställer minst 200 personer under 2017!

Ingenjörsföretaget Sweco, Sodexo, Google och Spotify är bara några av flera företag som vi träffar på Almedalen som har bestämt sig. Sodexos VD Azita Shariati har kommit överens med ledningsgruppen att ge  minst 200 nyanlända chansen till arbete på Sodexo och detta ska ske under 2017. Sodexo erbjuder initialt en praktik men målet är att praktiken ska övergå i anställning vilket redan har skett i flertalet fall. Sweco letar med ljus och lykta efter duktiga ingenjörer och arkitekter och lägger ingen vikt i om dessa är nyanländ eller var i integrationsprocessen de befinner sig. Hinder är till för att överbyggas och varje nyanställd ingenjör eller arkitekt är en framgång för Sweco. Både Spotify och Google volymrekryterar systemutvecklare från hela världen. Deras behov av duktiga tekniker överstiger med råge den marknads som Sverige kan erbjuda. Därför är de nyanlända en självklar rekryteringsbas för båda bolagen. Det är kompetensen som är viktigast!

Värderingar styr debatten, viktigt med positiva nyheter

Preera, Volvo Group och Sveriges kommuner och landsting, (SKL) håller seminarium kring våra svenska värderingar – Sverigestudien i Almedalen – och hur dessa påverkar upplevelsen av verkligheten. SKL har under flera år mätt vilka ord som svenska folket förknippar med Sverige och idag har vi ”osäkerhet om framtiden”, ”byråkrati”, ”Våld och brott”, ”Skyller på varandra” som topp placeringar. Dessa negativa tankar, tillsammans med övriga på listan är ett energiläckage på 46%. Denna mätning påvisar hur viktigt det är att lyfta fram positiva händelser för att balansera och på så sätt få en sann bild av verkligheten.

Flytta ansvar från nyanlända till delat ansvar med oss själva

Sammanfattningsvis så var ett av årets huvud teman på Almedalen social hållbarhet och med detta menar man bidrag till samhällsnyttan. Om alla bidrar med det lilla så gör det skillnad och vi blir alla vinnare. Många pratar om vikten av att ta kontroll över sina tankar, att inte låta hjärnan gå på i gamla hjulspår utan utmana den och skapa nya tankemönster vilket är en helt annan infallsvinkel på integrationspolitiken. På detta sätt flyttar vi ansvar från nyanlända till delat ansvar med oss själva, vilket borde vara en sund och ganska självklar tanke.

Catharina Kallmert Intervjuar Adhim Mizban och Mikael Andersson om Eko-odlarna.

Eko-odlarna började redan 2012 då Adhim Mizban, startade en arbetsmarknadsutbildning i ekologisk odling i samverkan med Skillebyholm, ett biodynamiskt center i Järna. Tjugo elever fick under ett år lära sig odling från grunden och examensarbetet bestod i att planlägga en helt egen odling. 13 av eleverna klarade examen och blev certifierade ekologiska trädgårdsmästare. 7 stycken av eleverna bestämde sig för att starta upp ett arbetsintegrerat företag.

Första odlingssäsongen gick riktigt bra och till hösten visade skörden goda resultat. Adhim är agronom och en enorm inspiratör med ett stort engagemang. Han har sedan start funnits med som handledare och arbetsledare och till hjälp tillkom även Mikael Andersson. 

Till en början bedrevs verksamheten på mark tillhörande Skillebyholm då kommunen hade svårt att hitta mark men sedan 2015 har Södertälje kommun erbjudit 2 hektar mark. Den från början helt obearbetade marken har idag förvandlats till en plats som stoltserar flera växthus och odlade fält. Det finns även en grävd damm för bevattning samt flera byggnader på marken.

Varje dag kommer cirka 20 deltagare som har till syfte att arbetsträna eller rehabiliteras

Kooperativ verksamhet bygger på demokrati där deltagarna är involverade i verksamheten vilket skapar stort engagemang. Tillsammans hittar de lösningar på hur de ska utveckla verksamheten och visionen är att starta upp caféverksamhet, utöka antalet deltagare samt odlingarna. Eko-odlarna har flera externa kunder varav den största är Södertälje kommuns kostenhet som köper grönsaker till den kommunala verksamheten. Den lokala ICA handlaren är även stor kund samt att man säljer skörden på plats till privatpersoner som tittar förbi. Eko-odlarna utsågs i november 2016 till Årets kooperativ av Coompanion, Stockholms län. Enligt motiveringen gör odlarna det ”möjligt” för människor och natur att växa på ett hållbart sätt.

Det finns idag flera lyckade exempel på arbetsintegrerade sociala företag i vitt skilda branscher men vägen till en etablerad verksamhet är oftast lång och sällan okomplicerad. En framgångsfaktor för att lyckas är, förutom envisa och tålmodiga verksamhetsledare, lokala eldsjälar inom kommunal verksamhet som stöttar i processen. Att starta en verksamhet kräver oftast kapital, lokaler eller andra tillgångar vilket kooperatörerna sällan har och därmed är ett ekonomiskt stöd en förutsättning för att komma igång. Eko-odlarna har haft turen att flera tjänstemän haft ett personligt engagemang vilket har gjort etableringen möjlig.

När vi pratar kring hur kommunerna kan förenkla för etablering av liknande verksamheter så menar Mikael Andersson att det inom varje kommun bör finnas en plattform där frågor kring sociala och arbetsintegrerade företag behandlas. Sociala företag håller på och etablera sig inom många kommuner med goda resultat men det krävs etableringsstöd och ett fortsatt gott samarbete med kommunala aktörer för att en verksamhet ska kunna bli framgångsrik.

Den som har tankar och idéer kring att själv bedriva socialt företagande kan ta kontakt med Coompanion som är företagsrådgivare för alla som vill starta kooperativa företag. De finns på 25 platser i hela Sverige. 

Fakta om Eko-odlarna som kooperativt/socialt företag
Eko-odlarna bedrivs som de allra flesta arbetsintegrerade företag som ett kooperativ med verksamhetsform ekonomisk förening. Verksamheten har två huvudmål, att bedriva affärsverksamhet för att generera intäkter men även med syfte att ta emot deltagare som hänvisats från kommun, försäkringskassa eller arbetsförmedling, som behöver arbetsträna eller rehabiliteras. Alla deltagare arbetar utifrån sin egen förmåga och syftet är att förflytta deltagare närmar en plats i samhälle och arbetsliv. Eko-odlarna i Södertälje är ett exempel på ett väl fungerande arbetsintegrerat socialt företag, men vägen dit har varit krokig.